2. Den kreativa sektorn
Medvetenheten om kulturens betydelse för samhällsutvecklingen ökar. Det handlar idag inte bara om grundläggande värden som demokrati, folkhälsa och livskvalité utan även om ekonomiska värden. En uppdelning av kultur inom detta fält utgörs av den kulturella sektorn med både unika konstupplevelser (konserter, konstutställningar m.m.) och industriell produktion (film, fonogram m.m.) och den kreativa sektorn som handlar om kreativitet som en förutsättning för produktion av ickekulturella produkter (design, arkitektur m.m.). Jämförelser med andra näringslivsgrenar visar att den kreativa sektorn överträffar såväl den europeiska bilindustrin som tobaks- och livsmedelsindustrin. Utvecklingen innebär att kulturpolitiken som enskilt politikområde närmar sig andra politikområden som näringsliv och utbildning. På ett offentligt plan innebär det att ansvaret för frågor inom kulturområdet, som kan urskiljas som tillhörande den kreativa sektorn, inte sällan flyttas till ansvariga för näringslivsfrågor.
Aldrig tidigare har människor konsumerat så mycket kultur som de gör idag och konsumtionen växer genom de möjligheter som informations- och kommunikationsteknologin med Internet, mp3 och mobiltelefoner ger.
Den ökade kulturkonsumtionen bidrar också till betydande sysselsättning och tillväxt. Den förstärkta uppmärksamheten på den kreativa sektorn och dess tillväxtmöjligheter ändrar den klassiska bilden av kulturfältet från att enbart vara ”tärande” till att vara ”närande”. Men ett ökat fokus på kulturen som en tillväxtmotor utmanar också det egenvärde som kulturen har. Tidigare självklara demokrativärden sätts på prov när marknadskrafterna träder in. Situationer uppstår där kulturverksamheter övertrumfar varandra med statistik om den egna lönsamheten. Den experimentella konsten – som drar mindre publik men som är en förutsättning för konstnärlig utveckling – kan i det långa loppet, när alla ropar halleluja åt kulturens lönsamhet, plötsligt vara hotad. Benämningen kreativ sektor innebär också ett vidgat kulturbegrepp där mode, mat, evenemang och arkitektur införlivas i kulturbegreppet. Frågan om hur brett kulturbegreppet kan göras är därmed återigen aktuell.
• Finns behov av att kulturpolitiken närmar sig andra politikområden som näringspolitik och utbildning?
• Finns en motsättning mellan kulturens egenvärde och instrumentell kulturpolitik?
• Ange några riktlinjer för hur en socialdemokratisk kulturpolitik ser ut för den kreativa sektorn.
